Allt är upp och ner.

0kommentarer

Blablabla, jag orkar faktist inte längre. Visst att jag har börjat vänja mig lite bättre med att somna själv och vakna själv. Men jag tycker ju fortfarande att det var tusen gånger bättre att vakna bredvid dig och somna bredvid dig. Känna din närhet, känna din doft, känna dina andetag. Hur fan kan allting bara kännas så himla fel för mig?, när det antagligen bara känns rätt för dig? Hur kan det kännas så otroligt jobbigt för mig varje gång vi måste ses och allt inte är som det en gång varit, när du verkar ta allt med en klackspark? Hur kan vi känna så fruktansvärt olika? Hur kan jag känna så jävla fel?, hur kan inte du känna vad jag känner? Hur kan vi inte känna liksadant? När vi ses vill jag bara säga hej älskling och ge dig världens bästa kyss, så som det var för några veckor sedan. Hur kan inte du vilja de? Hur kan du inte vilja ha de igen som vi en gång hade? Jag kan inte förstå! Varför kan du inte bara berätta för mig vad du exakt känner, tycker och tänker? Hur kan du bara kasta iväg allt som vi hade så lätt? De som jag tyckte var det bästa i världen❤️

Kommentera

Publiceras ej