Tänk att för ganska exakt 7 månader sen trodde jag att min sista tid på jorden var kommen.
När jag låg där ute på isen och var övertygad om att här, just här kommer jag dö.
Känner genast hur mina andetag blir tyngre och jag får svårt att andas.
Kinden blir blött av tårar och jag känner tacksamhet, sån tacksamhet att jag får vara här idag.
Pulsen ökar och hjärtat slår fortare. Jag känner att jag lever.
Allt var mörkt, kallt och blött den natten, den natten som jag trodde var min sista.
Jag känner vattnet mot min hud. Jag hör mitt skrik, ett skrik på hjälp som tycks vara för jävels.
Jag hör och känner den tunna isen brista under mig och riva sönder min hud gång på gång
när jag försöker ta mig upp
& jag är ensam...
Nu fryser jag inte längre, jag kan knappt tänka ens. Jag håller på att försvinna,
försvinna långt bort till en plats jag inte vet något om. Är nästan bered att ge upp.
Den enda anledningen till att jag försöker hålla mig vaken och ovanför vattenytan nu är för att jag vet
att hjälp är på väg, och jag känner ett hopp, en liten gnista hopp på att någon ska hjälpa mig upp ur detta
hemska, iskalla, svarta, mörka helvetes vatten!
Jag hör dom nu och jag ser det blåa ljuset. De har tagit sig ut till mig nu, äntligen är min kamp över.
En timmes kamp mellan mig och isen, en kamp som jag kommer gå vinnande ur.
Jag kommer överleva, jag kommer få leva. Jag slappnar av, tappar greppet och försvinner bort från allting ett tag. Mina krafter är slut och jag har lagt mitt liv i deras händer nu.
Kroppstempraturen ligger precis under 32 grader, en ambulansfärd och sjukhus väntar.
Ett dygn senare är jag där igen, bredvid detta helvetes vatten.
Men denna gång på land några få meter bort i en stuga där jag ska tillbringa mina 5 närmaste månader.
Det blev 144 dagars ständig påminnelse om att jag ska vara glad att jag är här och inte där!
7 månader har gått och jag är lycklig att jag lever, jag hade tur. Tur så in i helvete!
Men jag lever och det är de som spelar roll. Jag har vunnit högsta vinsten och jag tänker ta väl vara på den.
Tro mig!
