Åhh, denna konstiga hund!! Mor & Far är iväg på semester,
Linneá & jag sitter på ovanvåningen på varsitt rum,
med varsinn dator (jotack!, hej sociala livet).
Hör ett knack i trappen, och Linnéa säger ngt i stil med:
Är Norma på väg upp eller?, båda sträcker ut huvudet från sina rum.
& där står hon!! Jaha, projekt få ner en Norma från trappan drar igång.
En stor mes är vad hon är,
men har man tagit sig upp måste man för tusan kunna ta sig ner också, eller?
Lockar med godis, men hon bara står och gnyr och tillslut, så läger hon sig där uppe.
För tusan alltså!! Försöker fjanta oss därnere med intressanta ljud & dofter.
Och nu rör hon misann på sig där uppe. Får ner henne efter ett tag.
Linnéa lägger sig i mors&fars säng och sättr för en grind för trappan för att
förhindra detta beteende igen.
Klockan 2 vaknar jag till, ser en mörk fläck på golvet uppe på mitt rum.
Vem där?, tänker jag. Jo, Norma.
På ngt viss har hon lyckats ta sig förbi grinden(!) och nu ligger hon där
bredvid min säng. Linnéa har också vaknat,v i gör ett försök att få ner henne igen.
Men vi är trötta och ger upp ganska snabbt. Så inatt blev mitt rum hennes sovplats,
men endast för inatt ;)
Men imorse gick det ganska bra för hene att ta sig ner när hon hörde Linnéa skramla med maten där nere,
så ner kommer hon. Så ingen risk att den hunden svälter, vill hon ha mat så tar hon sig fram.
Kvittar vilka hinder hon har framför sig! :) ♥
